Allmänt - SKOLBIBLIOTEKSRESURSEN

Breaking

En blogg för skolbibliotek med fokus MIK

Video of the Day

- för digital delaktighet

Allmänt


De här webbsidorna kommer att handla om hur vi - pedagoger och skolbibliotekarier - kan öka möjligheterna för den digitala delaktigheten hos våra elever. Mycket kommer också att handla om skolbibliotek. Skolbibliotek där pedagoger, skolbibliotekarie och elever jobbar tillsammans.

Kanske ska vi starta med att fråga :  Vad är ett skolbibliotek?

I  uppsatsen “Skolledares syn på biblioteket – intervjuer med två rektorer och två gymnasiechefer” av Sofia Mattsson & Sophia Södergren (2012)  vid Högskolan i Borås får vi ta del av hur några rektorer ser på sina skolbibliotek.

Slående är att man ser betydelsen av att “biblioteket kan spela roll inom både IT, informationssökning, språkutveckling och planering av undervisning” (s 30).

... Men att man trots detta ser den huvudsakliga funktionen idag är att låna ut böcker (s 32).

Det finns med andra ord en diskrepans mellan vad rektorerna såg att biblioteket kunde vara och vad det faktiskt var (s 32).

I uppsatsen skymtar betydelsen av det behov av driv som bibliotekarierna själva har i att agera som ledare på skolorna. Liksom betydelsen av att tillhöra lärarlaget för att kunna agera som spjutspetsar i utvecklingen av skolbiblioteket som verktyg för lärande.

Men skolbiblioteket är INTE
  • Det låsta rummet eller den röriga bokhyllan i en skrubb där Pia i Alaska av Sven Gillsäter (tr 1968) trängs med andra godingar från början av 70-talet. 
Det är INTE:
  • En utlåningsstation för böcker där bibliotekarien/läraren sitter bakom en disk och lånar ut böcker vissa tider i veckan. 
Skolbiblioteken är en demokratisk rättighet som ger likvärdig möjlighet till alla att lära, upptäcka och växa. Det är navet i det pedagogiska hjul som skall hjälpa eleverna att verka i en global värld med viktiga färdigheter i bagaget; transliteracy, nyfikenhet, vilja att lära med nya och framtida digitala verktyg m m. Skolbiblioteket får inte vara en förvaringsplats för böcker med en skolbibliotekarie som bokuppsättare.  Skolbibliotekets stora utmaning är att bli en arena för digitalt lärande - en möjligheternas arena där skolbibliotekarien och pedagogen arbetar tillsammans med digitala verktyg både i process och färdig produkt.

Skolbibliotekarien har en ledarskapsfunktion för hela området informationskompetens; innehåll, färdighet och verktyg! Vi är - och har alltid varit -  informationslotsar. Enligt School Library Journal’s 2012 School Technology Survey, är  87 % av skolbibliotekarierna  ansvariga för it utvecklingen vid sina bibliotek och 60 % svarar att de även medverkat till att de digitala verktygen används i klassrummen.

Skolbiblioteket
  • erbjuder media i olika format, innehåll, språk och svårighetesnivå 
  • stödjer läsutvecklingen på skolan 
  • stödjer och utvecklar informationsfärdighet i alla klasser 
  • agerar som informationsplattform via olika tekniker 
  • verkar, stödjer och skapar förhållningssätt till arbete med dagens och kommande digitala verktyg 
  • fungerar som stöd och pedagogisk resurs för pedagogerna 
  • mm 
  • mm
  • mm
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap ger en mångsidig och framåtinrikad analys och kartläggning över begreppet skolbibliotek där summan av delarna blir: “Kännetecknande för ett skolbibliotek är dess uppgift att stödja lärande och undervisning i skolan.” (Limberg & Lundh. 2013) - Se nedan.

Fler tänkvärda citat från skriften av Limberg & Lundh:
-“ Att eleverna förstår vad som förväntas av dem och vilka stöd och redskap de har tillgång till under sitt arbete visar sig vara viktigare än tillgång till snabba datorer och hundratals databaser”

-“Det är kanske inte skolbiblioteket som sådant som gör denna skillnad, utan hur skolbiblioteket förstås och används av skolans aktörer – bibliotekarier, elever, lärare och skolledare – som spelar en avgörande roll för hur elever utvecklar informationskompetens.

-“Att process och produkt på detta vis går in i varandra aktualiserar vikten av att vid undersökande arbete tala om vad detta arbetssätt innebär och vilka förväntningar som finns från lärare, bibliotekarie och elev för att en gemensam förståelse för arbetet ska skapas hos alla inblandade."

Ett arbete där flera olika färdigheter fokuseras.

1. Visuell färdighet – förmågan att läsa och producera visuella meddelanden.

2. Analytisk färdighet – förmågan att ifrågasätta källor och innehåll, förmågan att kunna utvinna relevant och trovärdig information men också förmågan att vara öppna för olika infallsvinklar som för oss är främmande och annorlunda.

3. Mediefärdighet – ”läsa” och själv producera media på olika sätt beroende på mediekanal och syfte.

4. Digital färdighet – flexibelt – och etiskt förhållningssätt inte bara till dagens utan även framtidens digitala verktyg

Vi har som skolbibliotekarier en viktig roll i att ge transliteracy, d v s att ge förmågan att kunna överföra strategier till okända verktyg. Förmågan att överlappa och interagera som gör att både förhållningssätten och verktygen blir transparanta. Förmågan att överföra lärande från olika situationer och verktyg; att se mönster och våga prova sig fram. Transliteracy är inte fristående utan del av informationsfärdigheten.

I mitt arbete tillsammans med “mina” pedagoger erfar jag en transparance i lärandet från det specifika till ett individuellt och mångsidigt lärande utifrån flera olika aspekter. Ett lärande som också identifierats och erkänts av eleverna själva i de utvärderingar de fått göra. Förutom att lära sig inom ämnet har de motiverats att ta reda på fler saker än vad uppgiften krävt. De har dessutom lärt sig olika moment inom det vi kallar informationsfärdighet och där arbetet med de digitala verktygen varit en viktig del .... både som motivationsfaktor men också  naturligtvis i linje med kursplan och läroplan. Det som framträtt tydligast vid dessa utvärderingar är just elevernas utsagor om det utökade lärandet.

Ett lärande som jag kan känna igen i artikeln som refereras i artikeln nedan av Kulthau och Monjotes där man talar om fem kompetenser i lärandet som är sammanvävda och integrerade.

- Informationsfärdighet (Information Literacy)

- Få redskap och verktyg för att lära (Learn how to learn) - att bli medveten om sitt lärande.

- Ämnesövergripande lärande inom kurs- och läroplan (Curriculum Content)- att gå utöver faktasamlande till att få förståelse för sammanhang.

- Läsfärdighet (Literacy Competence) eller vad man idag skulle kanske kalla Transliteracy - förmågan att kunna läsa på olika sätt beroende på avsikt och media.

-Social färdighet (Social skills) förmågan att samarbeta och kommunicera på olika sät

Skolbiblioteket borde vara en självklarhet i ett samhälle som strävar efter jämlikhet och allas rätt till livslångt lärande.




Läs mer (2013) Limberg, Louise & Lundh,
Anna Hampson, red
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap.
Lund: BTJ Förlag.
Läs mer
(2011) IFTE
Future Work Skills 2020 Summary Map

Läs mer 

(2010). Abc-clio.com.
School Library Monthly Number 5/January 2010 

Läs mer 
(2018)Skolverket Skolans digitalisering

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om bloggen

Bloggen är tänkt att vara en idéresurs för dig som jobbar som skolbibliotekarie eller pedagog - där det också finns möjlighet till interaktion med dialog och individuell handledning En webbplats med främsta fokus digital delaktighet på olika sätt.